Så läser du svenska valresultat

Tre val på samma dag

Andra söndagen i september vart fjärde år hålls tre separata val samtidigt: till riksdagen (349 ledamöter), till regionfullmäktige i varje region, och till kommunfullmäktige i var och en av landets 290 kommuner. Väljaren får tre valsedlar och kan rösta på olika partier i varje val.

Det är därför resultaten skiljer sig åt även inom ett och samma område. Skillnaden är ofta störst i kommunvalet, där lokala partier utan riksdagsmotsvarighet kan få stora andelar. På sidorna för varje kommun redovisas skillnaden mellan riksdagsval och kommunval uttryckt i procentenheter.

Två namnbyten är värda att känna till när äldre år jämförs: landstingsvalet heter regionval sedan 2019, och Folkpartiet bytte namn till Liberalerna 2015. På Gotland finns inget separat regionval — kommunfullmäktige fullgör även regionens uppgifter.

Vad är ett valdistrikt?

Valdistriktet är den minsta enhet som valresultat redovisas för, och motsvarar normalt en vallokal. Ett distrikt ska enligt vallagen omfatta mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade — i praktiken ligger genomsnittet stabilt strax över 1 200.

Antalet distrikt växer i takt med befolkningen: från 5 783 distrikt 2006 till 6 264 distrikt 2022.

Utöver de ordinarie distrikten förekommer uppsamlingsdistrikt, som samlar sent inkomna förtidsröster. De redovisar röster men saknar egna röstberättigade, och är därför undantagna ur tabellen ovan och ur alla valdeltagandesiffror på sajten — annars skulle de räknas som distrikt där ingen är röstberättigad.

Avgivna röster, giltiga röster och valdeltagande

Tre tal som lätt blandas ihop, men som betyder olika saker:

• Röstberättigade — alla som har rätt att rösta i valet.
• Avgivna röster — alla röster som lagts, inklusive blanka och ogiltiga.
• Giltiga röster — de röster som räknas för ett parti. Blanka röster ingår inte.

Valdeltagandet är avgivna röster delat med röstberättigade. Partiernas procentandelar räknas däremot på de giltiga rösterna. Det innebär att andelarna för alla partier summerar till 100 procent även om en del väljare röstat blankt — och att en jämförelse mellan valdeltagande och partiandelar aldrig går ihop exakt.

Spärrar och mandatfördelning

Att få flest röster i ett område är inte samma sak som att få mandat. För riksdagen krävs minst 4 procent av rösterna i hela landet — eller minst 12 procent i en enskild valkrets, en regel som i praktiken sällan blir avgörande. I regionval går spärren vid 3 procent, och i kommunval vid 2 procent (eller 3 procent i kommuner som är indelade i flera valkretsar).

Riksdagens 349 mandat består av 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat. De fasta mandaten fördelas valkrets för valkrets, varefter utjämningsmandaten används för att göra den samlade fördelningen proportionell mot partiernas nationella röstetal. Fördelningen sker med jämkade uddatalsmetoden, där den första jämkade divisorn sedan 2018 är 1,2 (tidigare 1,4) — en ändring som gjorde det något lättare för mindre partier att ta sitt första mandat.

Eftersom mandaten fördelas nationellt går de inte att räkna fram ur ett enskilt läns eller en enskild kommuns röstsiffror. Mandaten som visas på Valstatistik är därför den officiella nationella fördelningen, medan läns- och kommunsidorna redovisar röster och andelar.

Personröster

Väljaren kan kryssa en kandidat på valsedeln. Sedan 2014 räcker det att en kandidat får 5 procent av partiets röster i valkretsen för att personrösterna ska gå före partiets egen listordning; tidigare låg gränsen på 8 procent i riksdagsvalet. Personrösterna påverkar vilka personer som tar plats, men inte hur många mandat partiet får — och redovisas därför inte i röstfördelningen på den här sajten.

Varför siffrorna kan skilja sig från andra källor

Under valnatten redovisas en preliminär räkning. Den slutliga sammanräkningen görs av länsstyrelserna under veckan efter valet, då sent inkomna förtidsröster och brevröster räknas. Skillnaderna är små men reella, och det är den slutliga räkningen som ligger till grund för siffrorna här.

Avrundning förklarar det mesta av resterande skillnader: andelar visas med en decimal, och summan av avrundade andelar blir inte alltid exakt 100,0 procent.

Att jämföra valår

Jämförelser över tid kräver några förbehåll. Valdistrikten ritas om mellan valen — ett distrikt 2022 motsvarar inte nödvändigtvis samma område 2006, och distrikt både delas och slås ihop när befolkningen ändras. På kommun- och länsnivå är gränserna däremot stabila under hela perioden, vilket gör de jämförelserna säkrare.

Partier tillkommer också, försvinner och byter namn. Jämförelser mellan valår på den här sajten görs därför på kommun- och länsnivå, och alltid mot partiets namn i respektive val.

Vanliga frågor

Vad är ett valdistrikt?

Ett valdistrikt är det minsta område som svenska valresultat redovisas för — normalt mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Varje distrikt motsvarar en vallokal, och det är på den här nivån Valmyndigheten publicerar röstsiffror.

Varför skiljer sig resultatet mellan riksdagsval, regionval och kommunval?

De tre valen hålls samma dag men är separata val till olika församlingar. Många väljare röstar på ett parti i riksdagsvalet och ett annat i kommunvalet, och i kommunvalen ställer dessutom lokala partier upp som inte finns med i riksdagsvalet.

Hur räknas valdeltagandet?

Valdeltagandet är antalet avgivna röster delat med antalet röstberättigade. Blanka och ogiltiga röster räknas som avgivna röster, men ingår inte i de giltiga röster som partiernas procentandelar beräknas på.

Vad innebär fyraprocentsspärren?

För att få mandat i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela landet, eller minst 12 procent i en enskild valkrets. Regionval har en spärr på 3 procent och kommunval 2 eller 3 procent beroende på om kommunen är indelad i flera valkretsar.

Utforska siffrorna

Begreppen ovan går igen i alla sammanställningar på sajten. Börja med valresultatet 2022, se alla valår, eller öppna kartan och zooma ner till ett enskilt valdistrikt.

Öppna valkartan→